Syftet med denna studie Àr att skapa en större förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vÄrt resultat. Resultatet i vÄr studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lÀrande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Syftet med denna studie Àr att skapa en större förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vÄrt resultat. Resultatet i vÄr studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lÀrande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Bakgrund: Bakgrunden innehÄller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som Àr en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 mÀnniskor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje Är. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsÀttning och mÄnga med diagnosen blir beroende av hjÀlp och hjÀlpmedel. Detta kan inverka pÄ individens livsvÀrld, vÀlbefinnande, lidande och sjÀlvbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig pÄ individens egna upplevelser av vÀlbefinnande och ohÀlsa.

Bakgrund: Bakgrunden innehÄller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som Àr en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 mÀnniskor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje Är. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsÀttning och mÄnga med diagnosen blir beroende av hjÀlp och hjÀlpmedel. Detta kan inverka pÄ individens livsvÀrld, vÀlbefinnande, lidande och sjÀlvbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig pÄ individens egna upplevelser av vÀlbefinnande och ohÀlsa.

Denna studie avser att jÀmföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frÄgan om hur individerna upplever att deras sociala band och sjÀlvkÀnsla har förÀndrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frÄgor besvaras med de teoretiska utgÄngspunkter som valts dÀr fokus ligger pÄ Jenkins sociala identitetsteori. Vidare anvÀnds Scheffs teori om sociala band som Àr associerad med kÀnslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om sjÀlvkÀnsla anvÀnds som reglerar individens vÀlmÄende.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Uppsatsen behandlar betydelsen av individens konsumtion i vÄrt konsumtionssamhÀlle med utgÄngspunkt att studera den eventuella relationen mellan individens konsumtionsprioriteringar och dennes roll. NÀr vi studerar den eventuella relationen sÄ undersöker vi om individens roll pÄverkas av hans/hennes konsumerande aller det, av omgivningen, förvÀntade konsumerandet..

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.